Naturorienterade ämnen

Planering biologi – samspel

Från vecka 18 och resten av terminen kommer vi att arbeta med biologi, och mer specifikt samspelet i naturen, på NO-lektionerna. 

 

Centralt innehåll enligt Lgr11

o Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia.

o Fotosyntes och förbränning.

o Biologisk mångfald

o Lokala ekosystem.

o Samband mellan populationer och tillgängliga resurser.

o Fältstudier och experiment.

o Dokumentation av undersökningar

o Samhällsfrågor som rör ekologi

o Källkritik

 

Begrepp:

Fotosyntes

Cellandning

Förbränning

Cell

Koldioxid

Syre

Socker

Cellulosa

Solenergi

Kemisk energi

Producent

Konsument

Näringskedja

Näringsväv

Näringspyramid

Nedbrytare

Parasit

Ekologi

Rovdjur

Bytesdjur

Kretslopp

Värdväxt

Värddjur

Kamouflage

Mimikry

Konkurrens

Revir

Flock

Symbios

 

Mål: 

* Kunna redogöra för fotosyntesen

* Kunna redogöra för cellandningen

* Förstå skillnaden mellan producent och konsument

* Ge exempel på producenter och konsumenter

* Beskriva och kunna ge exempel på näringskedja, näringsväv och näringspyramid.

* Kunna redogöra för samspelet mellan producent, konsument och nedbrytare.

* Kunna ge exempel på hur parasiter får tag i föda

* Kunna ge exempel på hur organismer försöker undvika att bli uppätna

* Förklara varför det finns konkurrens i naturen.

* Kunna ge exempel på hur samarbete mellan organismer kan löna sig.

* Kunna ge några exempel på samarbeten och konkurrens i naturen.

 

Undervisning:

Genomgångar

Film

Läsa texter

Instuderingsfrågor

Laborationer/fältstudier

 

Bedömning: 

* Hur väl du kan diskutera och samtala om frågor som rör biologi.

* Hur väl du kan söka och använda naturvetenskaplig information i texter och andra framställningar

* Hur väl du genomför och dokumenterar laborationer och fältstudier

* Hur väl du beskriver, förklarar och ser samband mellan biologins begrepp, modeller och teorier. 

 

Bedömningen kommer att ske:

* Kontinuerligt på lektioner

* Genom labrapporter och annan dokumentation som skrivs i One Note

* Genom läxförhör

 

Planering fysik – elektricitet och magnetism ( v 7 - 14)

 

Under vecka 7 till vecka 14 kommer vi att arbeta med elektricitet och magnetism, men med ett avbrott för tema hälsa vecka 13. 

 

Centralt innehåll enligt Lgr11

o Sambandet mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang

o Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig utrustning

o Systematiska undersökningar

o Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter

o Dokumentation av undersökningar

o Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och i samhällsdiskussioner med koppling till fysik

 

Begrepp:

Elektrisk laddning

Elektron

Proton

Atomkärna

Statisk elektricitet

Åska

Blixt

Åskledare

Elektrisk ledare

Isolator

Elektrisk ström 

sluten krets

Strömstyrka

Spänning

Resistans

Pluspol

Minuspol

Seriekoppling

Parallellkoppling

Motstånd

Amperemeter

Voltmeter

Strömbrytare

Kortslutning

Kopplingsschema

Elektrisk effekt

Magnetism

Nord pol

Syd pol

Magnetfält

Tillfällig magnet

Permanentmagnet

Spole

Järnkärna

Attrahera

Repellera

Elektromagneter

Induktion

Generator

Transformator

 

Mål: 

* Kunna beskriva och förklara statisk elektricitet

* Kunna förklara hur åska uppstår

* Känna till hur vi skyddar oss mot åska

* Veta vad elektrisk ström är

* Veta vad elektrisk spänning är

* Känna till enheter för spänning och strömstyrka

* Veta vad som menas med elektrisk ledare och isolator, samt kunna ge exempel

* Känna till vad som menas med resistans

* Kunna skilja på serie- och parallellkoppling

* Kunna tolka och rita kopplingsscheman

* Känna till hur två magneter påverkar varandra

* Kunna skilja på tillfälliga och permanenta magneter

* Känna till hur el kan skapa magnetism

* Känna till hur magnetism kan skapa el

* Kunna beskriva och förklara elektrisk effekt och energi

* Kunna förklara hur en generator och transformator fungerar

 

Undervisning:

Genomgångar

Film

Läsa texter

Instuderingsfrågor

Laborationer

 

Bedömning: 

Kontinuerligt på lektioner

Labrapporter och dokumentationer som skrivs i One Note

Skriftligt och laborativt prov vecka 12 och 14

 

 

 

 

Planering fysik – astronomi vt 17

 

Under vecka 2-6 arbetar vi med fysik – astronomi. Vi börjar med att titta på jorden och hur vi mäter tid. Sedan rör vi oss ut i vårt solsystem och slutligen ut i vår galax och ännu längre ut. Vi arbetar med stjärnor, big bang och funderar på vilka upptäckter som som haft betydelse för människans levnadsvillkor. 

 

Centralt innehåll utifrån Lgr 11

* Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst jämfört med andra beskrivningar. 

* Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. 

* Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser och avstånd mellan dessa

 

Begrepp: 

Astronomi

Dygn

Månad

År

Årstider

Stjärna

Planet

Satellit

Jorden

Månen

Tidvatten

Solförmörkelse

Månförmörkelse

Solen

Asteroid

Meteorit

Meteor

Komet

Himlakroppar

Ljusår

Vintergatan

Galax

Nebulosa

Fusion

Röd jätte

Vit dvärg

Supernova

Svart hål

Big Bang

Mörk materia

 

 

 

 

 

Mål: 

* Känna till olika sätt att mäta tid

* Veta hur år, månad och dag beror på jordens och månens rörelser

* Kunna förklara hur månens olika faser uppstår

* Kunna förklara hur det blir olika årstider

* Veta vad som menas med en stjärna, planet och satellit

* Känna till några egenskaper hos månen

* Känna till tidvatten

* Kunna förklara solförmörkelse och månförmörkelse

* Känna till hur världsbilden förändrades under 1500- och 1600-talet

* Känna till vad en stjärna är

* Känna till planeterna i vårt solsystem

* Veta vad en meteorit, ett stjärnfall och vad en komet är

* Veta vad en stjärnbild är

* Känna till att det finns olika sorters stjärnor

* Känna till enheten ljusår

* Veta vad en galax är

* Känna till hur en stjärna skapas och hur den dör

* Känna till Big Bang

* Veta något om universums utveckling

* Förstå skillnaden mellan astronomi och astrologi

 

Undervisning:

Genomgångar

Läsning av texter 

Instuderingsfrågor

Film

Laborationer

Diskussioner i mindre grupp och helklass

 

Utvärdering:

Fortlöpande under lektionstid

Laborationer

Gruppdiskussioner

Skriftligt prov vecka 6. 

Pedagogisk planering NO ht16 – biologi  

 

Vi börjar höstterminen med ett kort biologiavsnitt där vi arbetar med liv och sortering och organisering av levande organismer. Vi utnyttjar det gröna i vår närmiljö och lär oss använda mikroskop och stereolupp.  

 

Förmågor som vi arbetar med att utveckla:  

Använda kunskap i biologi för att kommunicera, granska information och ta ställning 

Systematiska undersökningar i biologi 

Använda biologins begrepp och modeller för att beskriva samband i naturen 

 

Centralt innehåll 

Lokala ekosystem 

Fältstudier och experiment; planering, utförande och utvärdering 

Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling 

 

Mål 

Känna till några olika arter i närområdet 

Känna till hur träd är uppbyggda 

Kunna sortera och gruppera arter efter släktskap 

Känna till kännetecken för liv 

Känna till att cellen är den minsta beståndsdelen av liv 

Känna till att det finns växtceller, djurceller, svampceller och bakterier.  

Kunna föra resonemang om vad som är levande och icke-levande 

Kunna använda stereolupp och mikroskop 

 

Begrepp: 

Biologi 

Liv 

Art  

Familj 

Släkte 

Ekosystem 

Evolution 

Naturligt urval 

Cell 

Lövskog 

Barrskog 

Blandskog 

 

 

Undervisning 

Fältstudier i närområdet 

Laborationer 

Genomgångar 

Filmer 

Diskussioner i mindre grupper och i helklass 

 

Bedömning 

Fortlöpande i den vanliga undervisningen 

Dokumentation av laboration och fältstudie 

Test 

 

/Thomas och Anna-Vera

 

Gammalt från VT16

Pedagogisk planering i

länk till youtube klipp om ämnenas egenskaper och atomer

https://www.youtube.com/watch?v=dLikWrNxM6M&list=PLBTWMzZcfX9bGE72i1IPawLGVlmzj5lrg&index=3

Eva-Karin Viklund  

Kemi 1 Förr och nu

Kemi 2 Atomer

kemi 3 Ämnenas egenskaper

titta på minst ett film klipp. - läxa till v8

Kemi, ämnena runt omkring oss.

Åk 6 VT 16   (v2- v7)

Var du än är och vad du än gör så kommer du i kontakt med kemiska ämnen av olika slag.

Vad är en atom? grundämne? Använder du kemikalier i hemmet? Hur vet vi om de är farliga? Hur jobbar en kemist?

Syfte och innehåll

Genom undervisningen kommer du få möjligheten att utveckla din förmåga att:

Använda kunskaper i kemi för att granska information och diskutera frågor som rör hälsa, miljö och samhälle.

Genomföra, planera och dokumentera enkla laborationer.

Använda, beskriva och förklara begrepp som vi använder inom kemin.

Undervisningen:

Vad ska vi kunna? Vad ska vi jobba med?

Ämnenas uppbyggnad, atommodellen, molekyler, några vanliga grundämnena och dess beteckningar.

Känna till vanliga kemikalier vi använder i hemmet och samhället.

Kunna farosymbolerna.

Kunna hur man kan ta reda på ämnes olika egenskaper.

Kunna ämnens olika aggregationstillstånd.

Utföra enkla laborationer och skriva laborationsrapporter.

Så här arbetar vi:

Lärargenomgångar där du aktivt följer med och antecknar i din No-skrivbok.

Diskussioner i helklass och i smågrupper.

Demonstrationer och små laborationer/försök och lab.rapportskriving

Göra en ”Grej of the day”i grupp kring metaller.

Jobba med kemibegrepp

Se korta fakta filmer.

Till din hjälp har du:

Din lärare och kompisarna i klassen

Anteckningar i No-skrivboken och NO boken

Filmer på SLI

 

 

Underlag för bedömning:

Deltagandet i diskussioner i helklass och i smågrupper på lektionerna

Utförandet av olika försök och laborationsrapporter

Läxförhör

Miljöuppgift som görs på lektions tid.

Grej och the day

 

Begrepp:

Atom, proton, neutron och elektron

Molekyl

Grundämne

Kemiska beteckningar

Kemiska föreningar

Farosymboler

Hypotes

Aggregationstillstånd

Fast

Flytande

Gasform

Kokpunkt

Smältpunkt

Kondensera

 

Biologi år 6

tips på nätsidor

http://www.umo.se/Kroppen/Puberteten/Vad-hander-i-killens-kropp-i-pubert...

http://kpwebben.se/kropp-och-knopp28-saker-som-hander-i-puberteten/

 Liiteratur tips

"Världens viktigaste bok"

Biologi - evolution och pubertet årskurs 6 HT15

Under vecka 42-48 (49) arbetar vi med biologi. Vi börjar med livets utveckling och går sedan in på olika arters anpassningar. Sedan knyter vi ihop det med människans utveckling, pubertet, sex och samlevnad.

Centralt innehåll:

Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

 

Mål:

känna till hur livet på jorden har utvecklats

förstå att livet utvecklas hela tiden, även idag och imorgon

känna till att människan ingår i livetsutveckling

kunna ge exempel på hur man kan sortera djur

känna till vem Charles Darwin var

kunna ge exempel på hur växter och djur är anpassade till sina miljöer

känna till hur barn blir till

kunna ge exempel på hur kroppen förändras under puberteten
 

Begrepp:

evolution

naturligt urval

anpassning

ryggradsdjur

ryggradslösa djur

fossil

urdjur

fotosyntes

cyanobakterier

biologisk mångfald

kamouflage

pubertet

livmoder

äggstock

äggledare

slida

klitoris

yttre blygdläppar

inre blygdläppar

mens

penis

pung

sädesblåsa

spermie

sädesvätska

testikel

svällkropp

ollon

målbrott

samlag

provrörsbefruktning

graviditet

foster

 

Undervisning:

Filmer

Genomgångar

Läsa och granska texter

Träna på att skriva texter anpassade till mottagaren

Gruppdiskussioner

Värderingsövningar

Undersökning av likheter och skillnader mellan olika arter

 

Utvärdering:

Djuraffisch som ska ha följande information:

-korta fakta om djuret (storlek, föda, utseende, var det lever etc)

-hur djurarten har utvecklats, vilka andra arter som den är besläktad med

-vilka egenskaper och anpassningar har djuret och varför.

-vilka egenskaper skulle djuret kunna utveckla i framtiden och varför.

 

Pubertet  Skriftligt test omfattande:

organ/könsdelar

Begrepp

pubertetsutveckling

 

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.

I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.

Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp.

I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kring organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.

Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp.

I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Fysik år 6

Här kommer underlaget till provet nästa vecka:

Kim och kusinerna i lekparken

Det är lördag. Idag ska Kim ta med sig sina två småkusiner till parken och leka. Det är en bit att gå till parken och småkusinerna släpar sina fötter och tycker att det är långt att gå.

Men kan ni accelerera lite! säger Kim, som tycker att de går lite långsamt.

Småkusinerna förstår inte vad Kim säger.

1. Använd dina kunskaper i fysik för att förklara vad Kim menar.

En av kusinerna har med sig en dockvagn. Sista biten till parken är en lång rak nerförsbacke. Kusinen släpper vagnen och låter den rulla. Kusinen tittar på dockvagnen och förundras över hastigheten när den rullar ner för backen.

2.  Använd dina kunskaper i fysik för att beskriva vad som händer med vagnens hastighet från att den börjar rulla till att den stannar när backen planar ut.

Vagnen rullar ju snabbare än en moped! utbrister kusinen.

Nej, inte så snabbt, säger Kim. En moped kan köra 30 km/h, det är samma sak som över 8 meter per sekund.

3. Hur skulle Kim och kusinerna kunna ta reda på hur snabbt dockvagnen rullar? Använd dina kunskaper för att beskriva och planera hur de skulle kunna genomföra ett sådant försök. Skriv vilket material de behöver och hur de ska gå tillväga.

När de kommit fram till lekparken parkerar de dockvagnen vid ett träd. Då får de syn på en snurra. En sådan som man kan ligga flera stycken på samtidigt. Kusinerna ligger på snurran med huvudet inåt och Kim gör fart.

Snabbare! säger kusinerna i kör.

Sätt er upp istället! säger Kim.

Kusinerna sätter sig upp och känner att det går snabbare.

4. Använd dina kunskaper för att förklara varför det känns som om det går snabbare om man sitter än om man ligger med huvudet inåt på snurran.

Efter att ha snurrat en stund är det dags att göra något annat. Kusinerna vill åka rutschkana. De klättrar upp  en klätterställning och åker ner. En av kusinerna upptäcker att hen åker mycket långsammare än den andra.

Det är för att du har galonbyxor på dig och jag har jeans, säger den ena kusinen till den andra.

5. Varför går det snabbare att åka i rutschkanan med jeans än med galon? Ge något förslag på vad kusinerna skulle kunna ha för underlag om de vill åka ännu snabbare.

I parken finns det också en gungbräda.

Gunga med oss, Kim! ber kusinerna.

6. Hur ska Kim och kusinerna sitta på gungbrädan för att det ska bli så bra jämvikt som möjligt? Rita och ge några olika förslag.

Kusinerna är törstiga och dricker ur sina PET-flaskor. De klättrar upp i klätterställningen och ber sedan Kim ta deras flaskor. De släpper flaskorna från samma höjd samtidigt.Den ena flaskan är halvfull och den andra är tom.

Va?! utbrister båda kusinerna förvånat när de ser vad som händer med flaskorna.

7. Vad tror du att kusinerna har upptäckt? Använd dina kunskaper i fysik för att förklara.

Nu är det dags att gunga. Kusinerna vill gunga tvilling med varandra och sedan vill en av dem gunga tvilling med Kim.

8. Använd dina kunskaper i fysik för att reda ut om de kan gunga tvilling eller ej.

Innan det är dags att gå hem vill kusinerna prova cykelkarusellen. De sätter sig mittemot varandra och börjar trampa.

Vill du ha ett tuggummi? säger den ena och försöker kasta ett tuggummipaket till den andra, men missar.

Nästa varv plockar kusinen upp paketet och ska kasta tillbaka det, men missar också.

9. Förklara varför de båda kusinerna missar när de kastar till varandra? I vanliga fall är de bra på att kasta boll och ta lyra.

När Kim och kusinerna ska gå hem från parken, tycker Kim att de ska köra en springtävling.

De blir orättvist, säger den ena kusinen. Jag är bara bra på att springa långt.

De blir orättvist, säger även den andra kusinen. Jag är bara snabb på korta sträckor.

10. Vad tycker du? Är det bättre att vara bra på att springa ganska snabbt långa sträckor eller jättesnabbt på korta sträckor. Jämför med 100-meterslöpare och 10 000-meterslöpare. Motivera dina åsikter.

Kim och kusinerna är nöjda med sitt lekparksbesök, men nu är de trötta och går hem och vilar.

 

Krafter och rörelser på lekplatsen (v. 35-39) Planering

När du är på lekplatsen upplever du krafter och rörelser. Under detta arbetsområde ska vi undersöka och lära oss om några av dessa. Du kommer att få genomföra systematiska undersökningar, träna på att göra egen planering som det går att utföra en undersökning utifrån, jämföra dina och andras resultat och göra dokumentationer i forma av text och tabell. Du kommer också att få lära dig lite om historiska upptäckter som har lett till det vi känner till om krafter idag.

 

Arbetssätt:

Genomgångar

Undersökningar utomhus och i klassrum

Film

Instuderingsfrågor

 

Utvärdering:

Skriftliga frågor kring krafter och rörelser på lekplatsen

Systematiska undersökningar

Dokumentation av undersökningar

.

Centralt innehåll:

• Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas,

• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen

• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter

 

Mål:

När du har arbetat med krafter och rörelser på lekplatsen ska du kunna:

 

förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration, pendel och fritt fall.

ge exempel på krafter som påverkar dig i vardagen.

förklara gravitationskraft med exempel

förklara friktionskraft med exempel

förklara centripetalkraft med exempel.

 

Begrepp

hastighet

acceleration

fritt fall

pendel

gravitaitonskraft

motkraft

friktionskraft

centripetalkraft

tyngdkraft

tyngdpunkt

 

 

 

 

Dela:
Kategorier: